Bryr du dig om Core Web Vitals, CrUX-fältdata, tillgänglighet och integritet? Eller testas redan din webbplats och du vill förstå dina testresultat? Testa Webperf Cloud kostnadsfritt i 14 dagar, utan betalkort, och få en automatiserad granskning av din webbplats.
Nyhetsbrevet Webperf #73 – skickat 25:e juni. Google är ansvariga för AI-översikter, Digg kräver mörkt läge för tillgänglighet och vilka var bäst i juni?
Nyhetsbrevet Webperf #72 – skickat 28:e maj. Hur hjälper vi kodassistenter att skriva bra kod, och vilka var bäst i maj?
I maj 2026 släppte Google version 13.3 av Lighthouse, och i den versionen har det dykt upp något nytt i rapportvyn. En kategori som kallas *Agentic Browsing* finns nu med bland de vanliga kategorierna för prestanda, tillgänglighet, SEO och bästa praxis.
Nyhetsbrevet Webperf #71 – skickat 27:e april. Hur är tillgängligheten på världens mest besökta webbplatser? Och vilka var bäst i april?
Det låter som en sketch: en forskare hittar på en sjukdom, ger den ett löjligt namn och publicerar uppenbart fejkade studier fyllda med referenser till Sagan om ringen och Professor Sideshow Bob.
Nyhetsbrevet Webperf #70 – skickat 29:e mars. Sårbarhet med tredjeparter, studie visar att kak-samtycken inte följs, och bästa webbarna i mars.
Nyligen har det dykt upp en hel del diskussioner om ordet tillgänglighetsanpassning. Det är ett ord jag själv reagerar på och försöker undvika. Och ibland undrar jag lite varför.
Att erbjuda och använda RSS är en av de enklaste åtgärderna för att minska vårt beroende av de stora teknikplattformarna. Det är en öppen standard som funnits i årtionden, som ingen enskild aktör äger, och som ger både avsändare och mottagare full kontroll över informationsflödet.
Matomo har släppt ett officiellt plugin som gör det möjligt att kommunicera med Matomo via Model Context Protocol, eller MCP.
Det pratas mycket om AI-trafik just nu. Botar som hämtar data för att träna stora språkmodeller. AI-agenter som surfar på uppdrag av sina användare och chatbotar som sammanfattar webbsidors innehåll utan att skicka besökare vidare.
"Du bör inte berätta att du sökt tjänst hos Säkerhetspolisen för andra personer än dina närmast berörda."
Samtycke är något de flesta av oss lär sig redan på förskolan. Vi frågar innan vi tar, vi respekterar förstås ett nej och vi förklarar varför vi vill ha något.
Nyhetsbrevet Webperf #69 – skickat 27:e februari. Håll koll på din webbplats, se dina AI-omnämnanden och vem som var bäst i februari.
Cyberattacker mot svenska kommuner, regioner och myndigheter har blivit vardag. Under oktober 2025 utsattes svenska organisationer för i snitt närmare 1 800 cyberattacker per vecka.
Nyhetsbrevet Webperf #68 – skickat 31:a januari. Standard för agentisk ehandel, skifta vänster med webbutveckling, Google tycker GEO är trams och vem var bäst i januari
Det kan vara lätt att fastna i komplexa teorier och avancerade hypoteser när data visar oväntade mönster. Men det är fel ände att börja i.
Hur snabba är kommunwebbarna i realiteten när de används? Det visar sig att majoriteten är riktigt bra. Men det finns några som har mycket att jobba med.
Klagar användare på att er webbplats är långsam, men både du och utvecklarna tycker det går snabbt? Det låter som att du behöver titta på Chrome User Experience Report!
Nyhetsbrevet Webperf #67 – skickat 29:e december. Sök på varumärke, att process trumfar det mesta inom t12t, och vilka var bäst i december.
P75? P75 är gränsvärdet som 75 % av alla mätningar är bättre än (och 25 % sämre än). Så varför är det intressant när vi mäter webbprestanda?
Deskriptiv analys svarar på den grundläggande frågan "Vad har hänt?" och utgör ofta baslinjen för all annan analys.
Nyhetsbrevet Webperf #66 – skickat 2:a december. Designa för stress, XSLT försvinner, adventskalendrar och bäst på webben i november.
Vilka av de fyra huvudsakliga analysmetoderna matchar din verksamhets behov och resurser? Någon av dem eller kanske alla i sinom tid?
En diskussion om vems ansvar det är att skapa insikter i organisationer. Hur analytiker bäst stödjer beslutsfattande genom lärdomar, observationer och dataanalys.
I moderna webbanalys-verktyg som Matomo finns information om hur snabb din webbplats är. Rent utav information som är ganska nära hur webbplatsen upplevs av verkliga användare. Låt oss hacka runt i denna datakälla!
Nyhetsbrevet Webperf #65 – skickat 31:a oktober. Uppdaterad metod för tillgänglighetsgranskning, video från heldag om tillgängliga sajter, Googles AI-zero-click, och de topplistade på Webperf i oktober.
Ibland när jag får höra talas om en nysläppt webbplats blir jag nyfiken på att kolla hur den presterar. Det här är ett sådant exempel då jag via Linkedin snubblade över att Skandia fastigheter blivit med ny webb.
Få alla analysverktyg att samarbeta med Model Context Protocol? En praktisk introduktion för webbanalytiker som vill effektivisera sin analys utan mer programmering än nödvändigt.
Det finns lite förenklat två huvudsakliga typer av metoder för tester på webben. Syntetiska tester och Real User Monitoring, förkortat RUM. Vi behöver båda!
Nyhetsbrevet Webperf #64 – skickat 2:a oktober. Svenskarna och internet, de nominerade till kundpriset Sitevision Awards och bäst på Webperf i september
Nyhetsbrevet Webperf #63 – skickat 4:e september. Utvecklare litar inte på AI, Data Privacy Framework blir kvar och vem var bäst i augusti?
Jag har utbildat och coachat i webbanalys i säkert femton år vid det här laget. Att många oroas över färre organiska besökare till sina webbplatser är inte nytt, men det gör att fler också är beredda att släppa sina ”vanity metrics”. Säkert jobbigt, men nyttigt!
Nyhetsbrevet Webperf #62 – skickat 28:e juli. Microsoft medger sin USA-baserade hemvist, hur du hittar dåliga tredjeparter och vem var bäst i juli?
Efter åratal av vaga försäkringar och diplomatiska undanflykter har Microsoft nu, under ed inför den franska senaten, erkänt vad många av oss redan visste.
Nu har European Accessibility Act (EAA) trätt i full kraft och kanske känner några organisationer en pressande oro. Har vi gjort tillräckligt? Följer våra digitala tjänster de nya kraven?
Nya tillgänglighetslagen har inte så mycket praxis ännu, men desto fler frågor. Dock finns ett antal svar från praktiker inom tillgänglighet.
Nyhetsbrevet Webperf #61 – skickat 27:e juni. På lördag aktiveras tillgänglighetsdirektivet, 12 principer om tillgänglighet och vilka som var bäst i juni.
Många tycks underskatta betydelsen av en robots.txt-fil. Det här kan verka som en teknisk detalj, men sanningen är att denna lilla textfil spelar en avgörande roll för hur sökmotorer och andra automatiserade verktyg interagerar med din webbplats.
När Google för några veckor sedan introducerade AI-översikter även i Sverige väcktes förståeligt nog diskussioner om huruvida detta skulle förändra SEO-landskapet för alltid.
Nyhetsbrevet Webperf #60 – skickat 27:e maj. AI-översikter nu på svenska Google, PTS strategi för tillsyn av EAA, och vem som var bäst i maj.
Att det inte räcker att bara ha en webbplats vet de flesta - den måste också prestera på topp. Men hur vet du egentligen hur din webbplats mår?
Nyhetsbrevet Webperf #59 – skickat 21:e april. Förenkla delning av dina artiklar, kampanjtagga rätt och vem var bäst i april.
Har ni på din arbetsplats en utarbetad metod för hur ni jobbar långsiktigt med att MTM- eller UTM-tagga era kampanjer? Några kanske tvekar lite, andra tänker att man absolut inte har någon ordning. Här följer en introduktion.
Många av oss är vana vid sitemap.xml som metod att berätta om vad som händer på våra webbplatser. Men, nu finns också IndexNow som standard och den har vissa fördelar.
Nyhetsbrevet Webperf #58 – skickat 26:e mars. Nytt Javascript-test, dags att backa ur USA-baserade molntjänster och så topplistorna för mars.
Med tanke på hur starten av 2025 artat sig på andra sidan Atlanten är det dags att ta fram de där planerna igen. De som vissa inte prioriterat att skapa ännu. Hur kan vi skyndsamt dra oss ur molntjänster med kopplingar till USA? För de utan planer – hur skapas de planerna omgående?!
Nyhetsbrevet Webperf #57 – skickat 25:e februari. Varför man bör gilla Screaming Frog, förändrade tester och lista över de bästa webbarna i februari.
Inte ens tillsynsmyndigheten PTS får till det här med kakor på webben! Men vet du vad? Det finns ett fiffigt verktyg för att kontrollera din webbplats olika kakor.
Nyhetsbrevet Webperf #56 – skickat 26:e januari. Kritik mot WCAG-kontraster, tillgänglighetskonferenser och de bästa webbarna i januari.
Året inleds med spännande nyheter för oss webbutvecklare och prestandanördar: Webperf-communityt har ett nytt test för CSS (Cascading Style Sheets).
Nyhetsbrevet Webperf #55 – skickat 23:e december. PTS kollar tillgängligheten, massor med böcker från A book apart och vem var bäst i december?
De webbplatser som lyder under DOS-lagen kommer nu månatligen kontrolleras om det är enkelt att hitta tillgänglighetsredogörelsen. Och även vad dess innehåll är.
I november släppte Ljungby kommun sin nya webbplats. Med Webperf-testerna har det tagits en snabbtitt på hur Ljungby lyckades.
Pajalabostäder och Ockelbo kommun blev först ut att hotas med vite av Digg på grund av deras dåliga följsamhet till DOS-lagen. Ockelbo fick slutligt besked att det faktiskt blir ett vite, vilket besvarades med att de tyckte det var orättvist. Men, hur går det för Pajalabostäder?
Nyhetsbrevet Webperf #54 – skickat 28:e november. Snart advent, hållbar webb och gratisböcker – ditt nyhetsbrev för november.
Nyhetsbrevet Webperf #53 – skickat 26:e oktober. Drama i Wordpress-världen & snygg visualisering av hastighet. Och vem var bäst enligt Webperf i oktober?
Lika säkert som att löven faller till marken på hösten är att Sitevision utnämner finalister i sitt CMS-interna pris – Sitevision Awards. Så även 2024.
Pierre Mesure håller ett vakande öga över digitala frågor i Sverige. Hans senaste grej är att kolla domainsquatting som möjliggörs av att myndigheter överger sina adresser.
Nyhetsbrevet Webperf #52 – skickat 24:a september. Hur bra är automatiska tillganglighetstester? Vilka är bäst i offentlig sektor enligt Funka? Och vem var bäst enligt Webperf i september?
Funkas tillgänglighetspris - Digital Inclusion Award - är kul och uppmärksammar ett viktigt fokus. Här kommer en automatiserad jämförelse av finalisterna 2024 med Webperfs metoder av utvärdering.
Automatiserade tester kan inte fånga upp alla aspekter av tillgänglighet. Därför är manuella tester, där mänskliga insikter spelar en central roll, en nödvändighet. I denna guide får du veta varför och hur du kan komma igång.
Nyhetsbrevet Webperf #51 – skickat 22:a augusti. Vi behöver inte lorem ipsum längre, och vilka vad bäst i augusti?
95% av Sveriges regioner har minst en tillgänglighetsbrist vid en snabbtitt på deras webbplatser. Med tanke på att man bedriver vård, habilitering och bl.a. har funktionsnedsatta och äldre som målgrupp är det resultatet problematiskt.
Kommunerna är kanske de svenskaste av alla myndighetsutövare. Med lokal närvaro stöttar de genom livet – från vagga till graven. Men hur digitalt tillgängliga är de för medborgarnas behov?
Det kan vara den mest kontroversiella, eller mest självklara, frågan vi har i samhället – vem kan på egen hand sköta sin egen hälsa? Oavsett om det är i munhälsa eller i övriga kroppens hälsa.
Man tänker att högre studier och FoUI-landskapet ska vara öppet för alla. Så här kommer en titt på universitet, högskolor och de som jobbar med innovation. Är de tillgängliga?
Statliga myndigheter och de som får sin finansiering via det offentliga har likt kommuner och regioner levt med DOS-lagen i snart fem år. Här kommer en titt på 200 sådana webbplatser.
Man kan avfärda webbyråernas egna webbplatser med resonemanget ”Skomakarens barn har alltid sämst på fötterna” - som att framgångsrika byråer har fullt upp med kundleveranser. Men hur ser skorna ut hos skomakarens barn?
Nyhetsbrevet Webperf #50 – skickat 23:e juli. Kakdöden inställd? 75% av bankerna usla på tillgänglighet, och vilka var bäst i juli...
Om ett år kommer tillgänglighetsdirektivet att gälla bland annat banker. Så hur bra är bankernas webbplatser idag enligt automatiska tillgänglighetstester?
Nyhetsbrevet Webperf #49 – skickat 27:e juni. Facebook-pixel gav 15 miljoner i böter, och vem var bäst i juni?
Nyhetsbrevet Webperf #48 – skickat 28:e maj. Godbitar från tillgänglighetsdagen, om länkröta och vilka som var bäst i maj.
Utöver Webperf Core finns det förstås många fler specialiserade lösningar man kan behöva i sin verktygslåda. En sådan som är sjukt prisvärd är Screaming Frog SEO Spider.
I och med att Google Lighthouse tar bort PWA-testet från version 12 kommer det snart försvinna även från Webperf.
Nyhetsbrevet Webperf #47 – skickat 25:e april. Digg delar ut böter, kollar vårdgivare extra noga och nu firar vi GAAD
Tidigt i februari lanserade Region Gotland sin nya webbplats. Här tas en titt på den utifrån regelefterlevnad som tillgänglighet, GDPR och kaklagen.
Med automatiska metoder från Webperf Core lät jag min dator jobba en halvtimme. Vad hittar man så pass enkelt på en webbplats som genomgått tillsyn?
Energieffektivitet i Webperf-testerna är communityts egenbyggda. Det kanske är självklart varför ett bra betyg är viktigt, men vi har det för att elektricitet behöver hushållas med.
Webperf finns öppet som testramverk och som ett index. Men också att hyra som tjänst för de som föredrar en SaaS-tjänst. Under 2024 har tre stycken webbyråer skaffat premium till sig själva och sina kunder.
Nyhetsbrevet Webperf #46 – skickat 22:e mars. Det där med ARIA kontra semantisk HTML, och vem var bäst i mars?
Är din text läsbar eller väldigt krånglig? Med hjälp av LIX och andra läsbarhetsindex kan du mer objektivt bedöma om din text är onödigt komplex. Eller om den är bra nog. Det handlar om hur trovärdig du är!
Jag prenumererar på olika nyckelord i Arbetsförmedlingens platsbank. Inte för att jag tänker söka något jobb utan mer för att fånga upp intressanta signaler.
Nyhetsbrevet Webperf #45 – skickat 13:e februari. Hur modern är din hantering av teckensnitt och vem var bäst i februari?
Idag lanseras premium officiellt! Det vill vi fira med att dela ut ett gäng pröva-på-abonnemang till dig som vill testa.
Nyhetsbrevet Webperf #44 – skickat 21:e januari. Mer än 100 konferenser listade och vem var bäst i januari.
Region Stockholms huvudsakliga webbplats har länge hört hemma i botten av listan med regioner här på Webperf. Men nu är något nytt i görningen. Låt oss ta en titt på resultatet!
Idag släppte företaget Web Service Award de nominerade för sitt pris 2024. Det finns tre kategorier; kommersiella, samhällskommunikation, samt intranät. Så vem är bäst på Webperf?
Du som har ett Webperf-konto kan nu beta-testa ännu en nivå av integration. Sedan tidigare fanns ett API för att starta tester och hämta resultat. Nu, med webhooks, kan du få resultatet skickat till dig istället.
Nyhetsbrevet Webperf #43 – skickat 15:e december. Factor10 får toppbetyg, Länsförsäkringar första bank som klarar allt på tillgänglighet, Götene knycker förstaplatsen i kommunlistan.
En återkommande grej i december är julkalendrarna. Både för stora och små. Där en lucka med en ny artikel eller uppgift släpps varje dag. Här får du en lista över sådana julkalendrar för 2023.
Chatbotar är ännu ett alternativ för dina användare att uträtta sina ärenden på din webbplats. Se till att chatboten är ett komplement snarare än en distraktion.
Nyhetsbrevet Webperf #42 – skickat 12:e november. Testa din egen webb, Flen klättrar och vem var bäst i november?
Att IT- och techbranschen har en betydande del av hur vår miljö och klimat påverkas är tydligt för många av oss. Men det finns också sätt att jobba mätbart och konkret med hur vi kan bli bättre! Här får du tips på några verktyg.
Nyhetsbrevet Webperf #41 – skickat 15:e oktober. Om tillgänglighetsbehov och standard för hållbarhet.
Pa11y är ett av tillgänglighetstesterna som körs på Webperf. Namnet kommer sig av *a11y*, vilket är en förkortning av engelskans *accessibility*, som börjar med a, följt av 11 bokstäver, och slutar med ett y.
Det är mycket fart på tillgänglighet numera. Nyss berättades det om ehandel för alla med anledning av tillgänglighetsdirektivet 2025. Mer denna vecka är från Useit och Accessibility Cloud.
Sitevision Awards 2023 finalister är publicerade. I denna bloggpost kollar vi igenom finalisterna 2023 som har öppna webbplatser.
DOS-lagen ställer krav på de som bedriver digital offentlig service. En del i detta är att skapa en tillgänglighetsredogörelse och hålla den aktuell. Men görs det verkligen? Med Webperf-testerna har det tagits en djupdykning hos de svenska kommunerna.
Nu testas en ny funktion där du kan få din egen webbplats eller webbsida testad av Webperf. Helt gratis dessutom. Och du, är ditt intranät öppet kan du testa även intranätets sidor!
Försäkringskassan har nyligen tagit fram en matris som förklarar olika varianter av tillgänglighetsbehov – med inspiration från både Microsoft Inclusive Design Toolkit och Arbetsförmedlingen. Bra grejer som kan göra nytta hos fler organisationer!
Nyhetsbrevet Webperf #40 – skickat 13:e september. EU:s adekvansbeslut nu hos EU-domstolen men inte på grund av Schrems, ny praxis för cookies och vem var egentligen bäst på webben i september?
Nyhetsbrevet Webperf #39 – skickat 13:e augusti. Om vem som var bäst i augusti och förekomsten av verktyg som Monsido Statistics och Hotjar.
Har du Webperfs premiumtjänst? Då finns också en mer teknisk åtkomst via vårt webb-API. Det gör att du kan integrera dina system med Webperf och automatisera dina tester.
Nyhetsbrevet Webperf #38 – skickat 11:e juli. Google Analytics UA läggs ner, förbjuds av IMY och återuppstår med GA4 via EU-kommissionen.
Nej, GA4 funkar inte heller. Det är i alla fall det korta svaret om man utgår från Danmarks motsvarighet till IMY. De tog nämligen in både Universal Analytics och GA4 under sin granskning.
Jag använde själv Google Analytics som webbanalytiker i den verksamhet jag drev på 00-talet. Men visst har det hänt en del inom webbanalys sedan dess?
Under våren fick Pajalabostäder en uppläxning av tillsynsmyndigheten DIGG när det gäller tillgänglighet. I juni var det dags för SL att hotas med böter på knappt en miljon kronor. DIGG håller nämligen koll på om DOS-lagen följs. Men hur brukar webbsidor funka för andra bolag som lyder under DOS-lagen? Det tar vi en titt på här!
Nu blir det enklare att hålla koll på hur svenska kommuner presterar jämfört med grannländernas kommuner. Island, Finland, Norge och Danmark är med på Webperf.
Nyhetsbrevet Webperf #37 – skickat 15:e juni. SL hotas med vite för dålig tillgänglighet och nya kategorier på Webperf.
Nyhetsbrevet Webperf #36 – skickat 15:e maj. WCAG 2.2 närmar sig, privat sektor & tillgänglighet, samt Schrems senaste vinst i EU-domstolen.
Webbplatserna på Webperf har inte alltid jättemycket gemensamt. Vissa är statiska när andra är dynamiska. Några är byggda med ett headless-CMS och andra kör fullt ut med CMS. Låt oss avgränsa lite! Vilka är bäst på Sitevision?
Nyhetsbrevet Webperf #35 – skickat 21:a april. Regeringskansliet hjärtar Cloudflare trots Schrems-domen, kör din egen Webperf-server och Göteborgs nya webb sämre än den förra.
Att alla ska ha tillgång till samhällets tjänster kan framstå som en självklarhet. Rätten för alla att delta i samhället är också en rättighet enligt svensk lag, bland annat genom diskrimineringslagen och lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen). Men hur ser det ut i verkligheten och i digitala kanaler? Det har vi undersökt och specifikt för de svenska kommunerna.
Webperf Core är det öppna testramverket bakom den här webbplatsens testresultat. Det kan upplevas som svårt att installera om du inte är så tekniskt lagd, men nu finns ett lite enklare alternativ.
Visst kan testresultaten på Webperf.se kännas som en vägg av text ibland. Hur ska man snabbt se vad som är lite sämre? Detta har en i Webperfs community nu börjat bygga en lösning för.
Numera använder ChatGPT möjligheten att hämta information i realtid på webben för sina konversationer. Och det kanske du vill kontrollera som webbansvarig, som med alla andra botar.
Pierre Mesure snubblade över en förändring i Regeringskansliets webbplats i höstas. Det såg ut som att regeringen.se börjat använda den amerikanska molnleverantören Cloudflare.
Nyhetsbrevet Webperf #34 – skickat 23:e mars 2023. Digg hotar med böter för bristande tillgänglighet, Abby Covert lär ut informationsarkitektur och Eskilstuna har parkerat tre av sina webbplatser på förstaplats i mars.
Hur gammal mjukvara gömmer sig bakom din webbplats, och hur står det till med alla ramverk ni använder? Det kollar det senaste testet i Webperf-familjen av tester.
Våren 2023 börjar vi träffas för att hjälpa varandra med allt som rör Webperfs utvalda tester. Det vill säga allt som har med webbtillgänglighet, webbstandard, personlig integritet och mycket annat att göra.
Nyhetsbrevet Webperf #33 – skickat 23:e februari 2023. Om en gratiskurs hos WebpageTest, att EU-parlamentet inte gillar kommissionens avtalsplan med USA om personuppgifter och att DIGG berättar om tillgänglighet vid upphandling.
Adrian i Webperf-communityt gjorde en spaning bakåt i tiden för att se hur trångt det är bland de högpresterande kommunerna i toppen. Spoiler: Det blir bara tätare.
Nu har det gått något år sedan offentlig sektor skulle börja jobba systematiskt med sina webbplatsers och appars tillgänglighet. På svenska kallat DOS-lagen, eller på EU-direktivnivå kallat webbdirektivet. Låt oss se hur bra det går 2023.
Nyhetsbrevet Webperf #32 – skickat 18:e januari 2023. Om att ChatGPT kan hjälpa till med ditt SEO-arbete, nominerade i Web Service Award och Årets Byrå, samt vilka som hade bäst webbplats i januari.
Kontinuerligt uppdaterad statistik om hur de tusentals webbplatser Webperf.se följer är uppbyggda. Vilket CMS och webbanalys de använder, hur tillgängliga de är, samt deras dataskydd.
Web Service Award gick just ut med de nominerade till deras årliga utmärkelse. Det är en tävling där de som uppskattas av sina användare kan kvalificera sig.
Nomineringarna till priset Årets byrå 2023 är ute nu. Så hur bra är de som grupp på det Webperf.se undersöker? De som ingår i de digitala kategorierna är nu testade.
Webperfs tjänst för dig som vill få koll på er webbtillgänglighet. Bland nyheterna är att testa ännu inte publicerade webbplatser och en bättre rapport.
Nyhetsbrevet Webperf #31 – skickat 7:e december 2022. Om adventkalendrar med kunskap, bäst i december och konferenstips för 2023
Vad är det vi utvärderar egentligen och hur metodiska är vi? Här en bloggpost om den testmetodik som går från stickprov till tester stor skala och kontinuerlig utvärdering.
Liveblogg från Internetdagarna 2022 som arrangeras 21-22 november. Följer keynotes, spår om open source, hållbar och icke-exkluderande digitalisering.
Nyhetsbrevet Webperf #30 – skickat 17:e november 2022. PTS börjar granska kakregler, GDPR episod sjuttioelva, och topplistan för november.
Har du funderat över vilka fler än mottagande organisation som kan läsa ett mejl? De flesta kommuner och regioner visar sig använda molntjänster istället för att själva drifta sitt mejlsystem.
Vill du delta digitalt på konferensen Dagar om Lagar 7-11 november? Webperf är en nod och det innebär att alla i Webperf-communityt kan delta gratis!
Sitevision Awards hette tidigare Guldhanden, ett namn de delade med ett fotbollspris. Bra namnbyte! I denna bloggpost kollar vi igenom de finalister 2022 som har öppna webbplatser.
Nyhetsbrevet Webperf #29 – skickat 9:e oktober 2022.
Är det läge för de som gillar USA-baserade molntjänster att andas ut igen? Eller är denna Privacy Shield 2.0 bara inledningsakten till Schrems 3-domen?
Meddelandet kom i min mejlkorg en vecka innan valet. Avsändaren var “Ulf Kristersson” och i rubriken stod det “Hej Pierre, jag har någonting att berätta för dig”. I mejlet stod bara en kort mening.
Nyhetsbrevet Webperf #28 – skickat 11:e september 2022.
Nyhetsbrevet Webperf #27 – skickat 22:a augusti 2022.
Öppna data som koncept är att dela med sig av de datakällor man själv underhåller och erbjuda andra att vidareutnyttja dem. Webperfs öppna data är den typ av register som andra troligen kan ha nytta av.
I de tidigare delrapporterna om molntjänster för uppläsning och kundtjänst har majoriteten av kommuner och regioner visat sig ha med en problematisk tredjepart. Men hur ser det ut om man kollar in samtligas tredjeparter? Det är vad denna bloggpost redovisar.
En något mindre aktör har dykt upp under mina stickprov av offentlig sektor utifrån GDPR. Det svenska företaget Kundo som har en kundtjänstlösning för implementation på webbplatser.
Ett av sommarens fynd i årets GDPR-motionerande av offentlig sektor är de två vanligaste tjänsterna för att få webbsidor upplästa. Båda tjänsterna drar åtminstone ibland nytta av USA-baserade IT-företags molntjänster som underleverantörer.
Nyhetsbrevet Webperf #26 – skickat 26:e juli 2022.
Om en månad har det gått två år sedan Schrems 2-domen avgjordes i EU-domstolen. Det är också drygt fyra år sedan GDPR blev svensk lag. Men det tycks vara svårt att sluta använda Google Analytics.
Nyhetsbrevet Webperf #25 – skickat 23:e juni 2022.
Nyhetsbrevet Webperf #24 – skickat 25:e maj 2022.
I veckan meddelade den österrikiska motsvarigheten till Integritetsskyddsmyndigheten att den riskbaserade metoden till överföring av personuppgifter inte funkar.
Nyhetsbrevet Webperf #23 – skickat 21:e april 2022.
Den glada nyheten kom i fredags. Under Joe Bidens besök i Bryssel annonserade den amerikanska presidenten och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att snart kommer en uppdaterad version av Privacy Shield som kommer tillåta data-överföringar mellan EU och USA.
Nyhetsbrevet Webperf #22 – skickat 17:e mars 2022.
Nyhetsbrevet Webperf #21 – skickat 24:e februari, 2022.
Din server snurrar på. Inga problem - eller?
Alla länder inom EU har sina tillämpningar av EU-direktivet GDPR. Därför är det intressant att följa juridisk praxis i andra EU-länder för att förstå hur lagen ska tolkas hemma i Sverige.
För somliga kommer ”nyheten” att Googles molntjänst för teckensnitt, Google Fonts, troligen är i strid med GDPR, som en överraskning. Det borde det inte göra!
Nyhetsbrevet Webperf #20 – skickat 31:a januari, 2022.
2021 är inte Webperfs första år. På nuvarande domän har Webperf funnits sedan sommaren 2018, men betydligt äldre historik finns. Här följer en bloggpost om Webperfs 2021, samt hur det såg ut för 10 år sedan.
En sedan länge etablerad webbplats har oftast bilder som skapades för många år sedan. Här kommer en guide hur man kan konvertera alla bilder i en mapp i ett svep med lite enkel programmering.
Nyhetsbrevet Webperf #19 – skickat 15:e december, 2021.
Har du koll på om dina användare föredrar ett ljust eller mörkt läge i sin mobil eller dator? Om du är intresserad att få koll på detta går det att fånga upp via ditt webbanalys-verktyg. Här följer en guide hur du kan göra detta i Matomo.
Internetdagarna anno 2021 körs 22-23 november. På grund av den pågående covid-pandemin blir det en digital/virtuell konferens, men det börjar vi väl ha vant oss vid så här snart två år in i den globala pandemin?
Nyhetsbrevet Webperf #18 – skickat 15:e november, 2021.
Nyhetsbrevet Webperf #17 – skickat 12:e oktober, 2021.
Nyhetsbrevet Webperf #16 – skickat 12:e september, 2021.
Tidigare har Siteimproves chefsjurist skickat mig ett märkligt brev om att de anser att några av mina bloggposter är marknadsföring för en av deras konkurrenter inom webbanalys. Nu har de tagit nästa steg och kopplat in en advokatfirma.
Schrems 2-domen i EU-domstolen i juli 2020 gav vägledning om att vi i EU inte kan använda molntjänster från företag som lyder under amerikansk lagstiftning eller har beroenden till sådana företag. Nu har det gått ett år. Så hur mycket har hänt?
Nyhetsbrevet Webperf #15 – skickat 13:e augusti, 2021.
Nu har det gått ett år sedan EU-domstolen satte ner foten kring amerikanska molntjänster (läs överföring av personuppgifter till tredjeland). Det hjälps inte ens om den amerikanska tjänsten drivs på svensk mark. Så hur bra är regionerna nu ett år senare? Riktigt usla visar det sig.
Nu är datumet klart för Matomo-konferensen MatomoCamp. Det blir 4-5 november, körs på nätet och deltagandet är gratis.
Nyhetsbrevet Webperf #14 – skickat 13 juli, 2021.
Vizzit är ett verktyg för webbanalys och driftas i Sverige. Med tanke på hur diskussionen varit kring amerikanska molntjänster, exempelvis Google Analytics, sedan Schrems 2-domen 2020 kan man misstänka att affärerna går bra för Vizzit.
Rek.ai är en tjänst för att ge användare på webbplatser en personaliserad upplevelse. Det innebär att innehållet ska anpassas efter det man vet om användaren. Lite av en automatiserad webbanalys-process, på individnivå.
Nyhetsbrevet Webperf #13 – skickat 17 juni, 2021.
Gillar du Webperf? Nu kan du stötta oss genom Patreon som plattform.
Du har säkert hört talas om den så kallade cookiedöden. Att till och med Google, som trots allt byggt sin affärsmodell på den tekniken, kommer sluta tillåta tredjepartskakor i sin webbläsare Chrome. Google har dock en lösning i form av FLoC.
Nyhetsbrevet Webperf #12 - skickat 7:e maj, 2021.
Nu är det ännu tydligare vilka som satsar på att värna integritet och säkerhet. “Integritet & säkerhet” är vad vi på Webperf kallar för ett kategoribetyg. Alltså en sammanställning av två eller flera delbetyg. Det är helt enkelt inte längre osynligt hur besökarna behandlas på webbplatser!
Nyhetsbrevet Webperf #11 - skickat 28:e april, 2021.
Funderar du på om din hemkommun lever upp till GDPR och Schrems 2? Sedan slutet på april 2021 börjar Webperf hålla koll på detta. Och ja, de flesta av de 2500 st webbplatser vi undersöker på Webperf får ett underbetyg. Det var väntat.
Varning för rant om den blixt från klar himmel vissa anser att GDPR råkade ut för i och med Schrems 2-domen 2020. Den domen har en tvåa efter sig för att EU-domstolen redan många år tidigare, i Schrems 1-domen, skrotade den tidens svepskäl, känd som ‘Safe Harbor’.
Inläggets skribent, Henrik Hallenius, tycker och tänker till kring att mäta energieffektivitet på webbplatser. Henrik har många års erfarenhet som webbanalytiker och webbstrateg, han brukar dessutom stå upp för god praxis på webben. Så detta är nyttig läsning för de flesta som gillar att bygga webbplatser med hög kvalitet.
På nytt uppmärksammar “vanliga medier” problemet vi i Sverige har med att värna våra användares personliga integritet på webben. Denna gång är det Sveriges Radio. Men minns någon att Dagens Nyheter gjorde något liknande för sex år sedan? Det gör jag!
Nyhetsbrevet Webperf #10 - skickat 12:e mars, 2021.
HTTP-version, HTTP över SSL, IP-version 4 eller 6 och TLS må vara tekniktermer. Samtidigt är de grunden för att en webbplats alls fungerar, eller att den är säker att använda. Därför har vi utvecklat ett test som kontrollerar just dessa teknikaliteter på webbplatser.
Nyhetsbrevet Webperf #9 - skickat 10:e februari, 2021.
En aspekt av om en webbplats är miljövänlig, och hållbar, är hur mycket energi den behöver för att fungera. Ännu en är om det är el från en hållbar energikälla eller kanske olje- eller kolkraft. Låt oss testa igenom Sveriges kommuners webbplatser för att kolla läget så här i början av 2021!
Episerver, också känt som Episerver CMS på den svenska marknaden, har bredvid Sitevision varit ett känt varumärke sedan många år. Idag blev det känt att Episerver kommer att byta namn till Optimizely. För oss i Sverige är detta lite av oklart värde.
Nyhetsbrevet Webperf #8 - skickat 25:e januari, 2021.
Du som jobbat en längre tid med webbutveckling känner garanterat till robots.txt och vad den filen används till på en webbplats. Så varför behöver du också en security.txt på din webbplats? Låt oss förklara lite mer exakt med denna bloggpost.
Julen 2019 släpptes det första utkastet av Webperf Core, ett öppet projekt för utvecklare och tekniskt kunniga som då kunde testa med många av samma tester som körs här på Webperf. Under 2020 har mycket arbete lagts ner på att fixa till denna kod, lägga till nya tester, med mera. Nu är 2.0 släppt!
Igår var det ett väldans spektakel om det SMS som Folkhälsomyndigheten och MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) stod som avsändare för. Att det skulle komma ett SMS till hela befolkningen förvarnades veckan innan i en presskonferens.
Nyhetsbrevet Webperf #7 - skickat 15:e december, 2020.
För de som inte har en enormt välbesökt webbplats kan det faktiskt funka att byta Google Analytics till Matomo och drifta den själv på ett webbhotell. Det är precis vad vi gör på Webperf. Här är en artikel om hur det går till att byta till Matomo.
I slutet av november körde vi på Webperf igenom 698 st webbplatser inom offentlig sektor för att se vilka verktyg för webbanalys som används. Sedan 2015, då Schrems för första gången satte fingret på personuppgifter, till 2018 när GDPR slog igenom, och slutligen sommaren 2020 då Max Schrems för andra gången fick rätt, har det blivit allt svårare att hålla fast vid utomeuropeiska tredjeparter för webbanalys.
Integritetsskyddsmyndigheten (tidigare Datainspektionen) meddelade i slutet av november att de började granska klagomål inlämnade av None of Your Business (NOYB), i ljuset av Schrems II-domen från i somras. Coop har hamnat i fokus för att de använder Google Analytics.
Cirka 150 deltagare i detta spår efter lunch och massor med metadiskussioner i chatten.
Chatfield ses som en av Storbritanniens mest insiktsfulla tänkare kring digitalisering, nya medier och framtidens kompetensområden.
Gov 2.0 - digital allemansrätt - är ett av ett flertal spår under måndagen på Internetdagarna. Mycket av det Webperf jobbar med att uppnå och stötta är inom offentlig sektor, så detta är det naturliga valet.
Internetdagarna arrangeras av Internetstiftelsen. Alltså de som har hand om den svenska toppdomänen .se. De har en mängd initiativ för att höja Sveriges digitala mognad, där Goto10 är en, ett internetmuseum och så Internetdagarna förstås.
“Inte så jävla krångligt” var titeln på Jonas Söderströms senaste bok till kommunikatörer. Den poängen går att återanvända i fler sammanhang. Som för oss som bygger webbplatser - gör inte tekniken så jävla krånglig. Ett mätbart sätt att kolla detta är Yellow Lab Tools, vilket är ett av Webperfs tester.
-square.webp)
Vi får emellanåt in tips på att organisationer är på väg att släppa en ny webbplats. Med tips följer ofta frågeställningen ifall de nya webbplatserna blir märkbart bättre på sånt man kan kolla med automatiserade tester som de vi kör här på Webperf. Nu senast kom tipset om att Ekerö kommun skulle lansera nytt.
Nyhetsbrevet Webperf #6 - skickat 12:e november, 2020.
Nyhetsbrevet Webperf #5 - skickat 21:a oktober, 2020.
Det finns många sorters utvärderingar man kan göra på en webbplats. En av dem sticker ut. Visar man respekt och proaktiv omsorg nog för att så många som möjligt ska kunna använda webbplatsen? Detta har Webperf undersökt på finalisterna i Sitevision-priset Guldhanden 2020.
Nu har årets finalister i Guldhanden offentliggjorts. Guldhanden är CMS-bolaget Sitevisions årliga pris för de som har just Sitevision som system bakom sin webbplats eller intranät.
23:e september fick webbplatser som bedriver digital offentlig service ett antal krav på sig. Ett av dem var att publicera en tillgänglighetsredogörelse. Så hur många har fått tummen ur nu en vecka efter att lagen gäller både nya och gamla webbplatser?
T12t-gruppen kämpar på trots covid-19 vidare med sina träffar. Fast online som så många andra. Tacksamt för de av oss som inte bor nära Stockholm och att materialet blir digitaliserat av bara farten för att ta del av och dela i efterhand till folk som behöver se. Till denna träff var drygt 200 personer anmälda.
Nyhetsbrevet Webperf #4 - skickat 16:e september, 2020.
På sikt kommer internetprotokollets (IP) sjätte version att ersätta den fjärde versionen, IPv4. Men under en ganska lång övergångsperiod behöver vi som jobbar med tjänster på internet stödja både version 4 och 6 av internetprotokollet IP.
Nyhetsbrevet Webperf #3 - skickat 12:e augusti, 2020.
Pingdom har länge erbjudit ett verktyg för att mäta upptid och svarstid för webbplatser. Sedan några år tillbaka har de fler verktyg i verktygslådan. Här följer en utvärdering av Pingdoms tjänster för webboptimering och webbprestanda.
Ut med det gamla och in med det nya. Nu kommer en efterlängtad uppfräschning i hur Webperf testar ifall en webbplats CSS-kod följer webbstandard.
Det finns två olika tillgänglighetstest här på Webperf. Det ena är Pa11y men fokus här är Axe som utvecklas av Deque – som också släpper andra paketeringar av Axe. Bland annat finns ett tillägg du kan använda direkt i din webbläsare.
Nyhetsbrevet Webperf #2 - skickad 10:e juli 2020.
Nyhetsbrevet Webperf #1 - skickat i slutet av juni 2020.
Vår senaste kategori av webbplatser som undersöks automatiskt är turismwebbplatser. I dessa tider av “hemester” blir dessa mer relevanta än någonsin tidigare.
Anmäl dig till Webperfs nyhetsbrev!
Runt världen pågår ovanligheter hela tiden i dessa coronatider. När det gäller webbkommunikation kan vi notera att allt fler har börjat få till det med att hålla sina webbplatser igång under föränderlig belastning. Och många inom offentlig sektor har förstått att de behöver ha med teckentolkar i sina videosändningar. Det är positivt!
Sitevision erbjuder alla svenska kommuner en gratis kriswebb i deras molnmiljö under 2020 om behovet uppstår. Fin produktivitet att ha något att falla tillbaka till redan innan en eventuell kris, för både Sitevisions befintliga kunder och även de andra som erbjuds samma sak utan baktankar.
Många har krisinformation på sina webbplatser idag. Särskilt hos samhällsaktörer är det viktigt att denna information når fram till alla som efterfrågar den.
Vid tidigare extraordinära tillfällen har Marcus Österberg delat med sig av webbplatsstatistik från berörda webbplatser han har tillgång till. Nu i tider av diskussion om pandemi och influensa blir det relevant att jämföra med åtminstone svininfluensan för snart 10 år sedan.
Johan Kronberg har på Github publicerat ett tillägg för Webperf Core - den öppna varianten av många tester som körs här på Webperf.se
Från och med 14:e januari kommer premium-webbplatser att testas var 12:e timme. Testet påbörjas strax efter sex på morgonen och 18 på eftermiddagen, UTC-tid.
Ett test som började köras i januari 2020 är att kolla efter webbplatsers standardfiler. Erbjuder webbplatserna några av de standardfiler man kan förvänta sig både som användare och maskin?
En sen julklapp som till råga på allt är illa inslagen (ganska mycket fulkod för närvarande), men här kommer lite öppen kod för dig som vill köra tester mot valfri webbplats.
Nu när 2019 snart är till ända börjar många summera året. Så varför inte gräva lite i webbplatsstatistiken på Webperf.
I ett försök till god transparens följer här tidpunkter och insatser som påverkar bedömningar och betyg på Webperf. Listan uppdateras allt eftersom förändringar sker.
Om man anropar Google Pagespeed API 2.0 istället för version 4, som används för prestandan, får man lite kommentarer på hur bra användbarheten är på webbplatsen. Detta tas bort 2020.
Det efterfrågas mer detaljer emellanåt och här kommer en bloggpost som försöker reda ut det hela. Det finns nämligen tre nivåer av betyg. Och deras inbördes relation kanske inte är helt intuitiva.
Idag är lite av en högtidsdag, årets rapport Svenskarna och internet släpptes.
CDN-leverantören Cloudflare samt webbläsarna Chrome och Firefox lägger till stöd för HTTP/3.
Idag, 23:e september 2019, träder DOS-lagen i kraft. Alltså lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Det innebär att väldigt många svenska webbplatser behöver leva upp till vissa krav när det gäller tillgänglighet. Det är webbplatser som lanserats det senaste året som lagen gäller från och med idag.
Vi som driver webbplatser kan vara med och uppmärksamma klimatet nu i september. Detta görs simpelt med att stoppa in ett Javascript någonstans i ens kod.
Av Pär Lannerö: Häromdagen gick boksamtal.se upp i topp vad gäller totalbetyg på webperf.se. Förbi hundratals myndigheter, medieföretag, webbyråer och andra organisationer. Hur kunde det gå till, och hur kan också din sajt enkelt bli betydligt bättre med hjälp av webperf.se?
De som lyder under lagen om tillgänglighet till digital offentlig service ska ha en tillgänglighetsredogörelse på sin webbplats om webbplatsen lanserades efter 23 september 2018. Lagen gäller de inom offentlig sektor och de som bedriver service, exempelvis offentligt finansierad sjukvård.
I början av augusti 2019 tillkom ett nytt betyg på webbplatser som helhet. Det väger samman de betyg som har med webbstandard att göra.
Lathunden är tänkt som en visualiserad guide för granskning av tillgängligheten av webbplatser, e-tjänster och appar.
Jobbar du med digitala ting i offentlig sektor eller erbjuder du konsulttjänster till offentlig sektor? Då har du säkert koll på webbdirektivet eller lagen om tillgänglighet till digital offentlig service som den egentligen heter.
En ikon kommer visa om en webbplats är med i premium-konceptet på Webperf.
Vi har sedan juli 2019 fått med integritetstestet från 5 juli-stiftelsen, kallat Webbkoll. I juli 2026 började vi testa från egna servrar tack vare att Webbkoll släppts som öppen källkod.
De senaste veckorna har nya kategorier tillkommit. Patientorganisationer är med då de bevakar patienters rättigheter och stöttar medmänniskor.
Nästan allt tycks ha sin egen dag numera, även sådant som rör webben och det digitala. Nedan dagar är utmärkta tillfällen att fira vårt engagemang i nischade frågor, en ursäkt att bjuda kollegorna på fika eller ha ett arbetspass för att ta tag i något.
Offentlig sektor står för det mesta utan konkurrenter. Om ens kommuns webbplats är trög och otillgänglig är det inte bara att välja grannkommunen istället. Därför är det extra viktigt att offentlig sektor inte ställer för låga krav när de beställer webbplatser.
Är du något sånär bra på kodning eller villig att kämpa så finns nu början på ett nyttigt projekt på Github.
Förutom att vi kör Sitespeed.io testar vi även med Googles Pagespeed, dock inte deras Insights utan det API som erbjuds.
För att få med etablerade politiska partier har definitionen hämtats från vilka partier som får statligt partistöd. Eftersom vi också har representanter i EU tas även de partierna med.
Du som undrar över vårt test av webbprestanda så är det baserat på det utmärkta tekniska ramverket Sitespeed.io som vi kör via Docker. Den uppkoppling vi kör på är 4G mobilt bredband via Telenor, med andra ord ganska representativt för de flesta svenskar med en modern mobil.
Planen är att lansera prestanda- och tillgänglighetstesterna med hjälp av Sitespeeds ramverk. Till skillnad från tidigare när det var Googles Pagespeed API som gällde.
Kontroll om webbplatsen använder sig av den senaste versionen av internetprotokollet HTTP, ofta kallad HTTP/2 eller HTTP 2.0
CSS är en förkortning av Cascading Style Sheets och är språket på webben för layout och visuella saker som färger, textstorlekar och liknande.
I slutet på augusti 2018 lades HTML-testet till. Anledningen till att ett HTML-test är relevant är att när HTML-koden är något så när bra skriven blir tillgängligheten och webbsidan visar upp sig korrekt.
Medier har en viktig funktion i ett öppet samhälle, därför vill vi ha med dem på denna webbplats. Men det visade sig svårt att välja vilka som får vara med.
Vill du lära av andra, dela tips eller diskutera högpresterande webbplatser i största allmänhet är du välkommen till Webperfs kanal på Slack.
En del av att följa webbstandard är att använda protokollet HTTP på rätt sätt. Detta för att teknik och prylar som kommunicerar över internet ska förstå varandra.
Eftersom boken om webbanalys inom någon månad är två år gammal släpps den gratis på nätet precis som sina föregångare. Den har licensen Creative Commons Erkännande-DelaPåSammaVillkor 4.0 vilket innebär att du kan använda innehållet relativt fritt.
Nu smyger vi igång webperf.se – en tjänst som kollar hur bra webbplatser är byggda.
När någon tappat uppkopplingen är det ur personens perspektiv detsamma som att webben inte existerar över huvud taget. Dock med skillnaden att innan webben existerade fanns det andra sätt att lösa saker på samt en vetskap om hur det gick till att få veta saker som vilka filmer som spelades på den närmsta biografen.
För dig som av en eller annan anledning har svårt att läsa själv finns nu boken om webbanalys som talbok. Detta på grund av att någon med lässvårigheter krävt ut boken via det hål i upphovsrättslagen som Myndigheten för Tillgängliga Medier jobbar med. Jag tycker förstås att det är kul att boken är efterfrågad och att den blir till talbok för de som behöver det.
Per Axbom har släppt sin e-bok Digital tillgänglighet - Introduktion till WCAG fritt på nätet. WCAG är en designstandard från W3C som ger handfast stöd så man inte råkar missa någon grupp användares behov.
Det finns webbstandard, defacto-standard och så finns det konventioner. Alla är namn på mer eller mindre samma sak. Följer man dessa konventioner gör man det lättare och mer förutsägbart för alla aktörer på webben att samarbeta.
Japp! Oavsett om du vill ladda ner webbstrategiboken på svenska eller engelska, eller om du vill läsa den på webben eller annat sätt, så är de nu fritt tillgängliga. Jag har ju ett generöst förlag som tänker kunskapsspridning framför att maximera inkomster, så nu är både den engelska uppdateringen och det svenska originalet fria att läsa.
Google har lösningen på problemet med långsamma webbplatser (särskilt inom media), dessutom har de en mer webbig lösning på intresset för appar. Shut up and take my money! Eller?
Det tycks vara lätt att fastna i Google Analytics och liknande verktyg för sitt arbete med webbanalys och helt glömma UX (User Experience), men då missar man en hel del möjligheter.
I webbanalys-boken tipsar jag om verktyget HotJar för att spela in hur användarna rör sig på webbplatsen, men det finns förstås fler verktyg.
Jag valde min egen arbetsgivares webbplats som studieobjekt för denna textanalys. Webbplatsens innehåll har producerats under det senaste året så det minimerar gamla synders påverkan på resultatet.
Vi förleds att tro att vi konstant är uppkopplade till Internet. Så är inte fallet. När vi är på konferens tenderar det publika wifi-nätet att strula, när vi är på ett större evenemang är ibland mobilnätet överbelastat, många tunnlar saknar mobilmaster, och så vidare. Vi behöver tänka offline first!
En utmaning för de flesta (skulle jag tro) större organisationers webbarbete handlar om att man har ett decentraliserat redaktörsskap. I teorin är det ju klockrent att den som är närmast expertisen i ämnet kan skapa innehållet. Men hur bra är innehållet om man gör en kritisk granskning? Delar av det är vad open source-projektet Verifierad.nu försöker avhjälpa.
Jag är den första att poängtera att webbanalys har massor av olika infallsvinklar, men konverteringsoptimering är en av de viktigaste. För konverteringsoptimering är nog A/B-tester den vanligaste metoden. Det krävs dock lite (ut)bildning för att inte slösa sin energi när det gäller A/B-tester.
Tänkte reflektera lite om läget inom webbanalys så som jag ser det. Det jag ser och hör om mätbara mål på webbplatser oroar mig. Betrakta detta som ett öppet ifrågasättande ifall vi verkligen vet vad vi håller på med, eller om alla vi som jobbar med webbanalys borde få medalj för att vi åtminstone ger det ett försök.
Även fast Google med sitt verktyg Google Analytics eller Adobe lovar dyrt och heligt att de inte gör tveksamma saker med den data de samlar in finns ibland ändå anledning att undvika dem. Det främsta alternativet idag är verktyget Matomo. I sitt grundläggande utförande är Matomo både gratis och öppet.
Region Värmland är min arbetsgivares nordliga granne. Jag jobbar själv inom Västra Götalandsregionen, den sydliga giganten, på många sätt, och möjligen kommer regionreformen göra oss till samma organisation. Så för att travestera en pre-internet meme så är väl Värmlands sak min sak? :D
Tidigare år har jag publicerat jämförelser mellan Sveriges kommuner när det gäller deras webbprestanda. I oktober kollade jag specifikt in Eskilstuna kommun då de lagt energi på att bli bättre just på den upplevda snabbheten.
Blev nyligen ombedd av Robert Lifvergren att ta en titt på Eskilstuna.se i jakt på vad som redan är bra, vad som kan bli bättre och lite jämförelsesiffror med resten av den svenska offentliga sektorn.
Förutom att en kurs i webbanalys kan vara intressant finns också alternativet att gå på någon form av konferens. Det finns massor med specialiseringar inom det jag väljer att klumpa samman som webbanalys. Kanske störst idag är konverteringsoptimering och sökmotoroptimering.
Det finns många alternativ för dig som vill gå en kurs i webbanalys. Förutom att säkert majoriteten av webbyråerna kan hålla en anpassad kurs för dig och dina kollegor så finns det alternativ för dig som är student. Eller för dig som inte har de ekonomiska musklerna på jobbet eller lite i smyg tänker sadla om.
Anledningen till att ta fram en stilguide handlar mycket om enhetlighet, att vara förutsägbar och trygg gentemot sin användare. Stilguider är på inget sätt något nytt, vare sig det som rör innehållet som ska ha stil, eller de tekniska faktorerna som idag är så viktiga. Redan på 1990-talet skrev användbarhetsgurun Jakob Nielsen om tio principer för design av användargränssnitt - i denna bloggpost något fritt översatta och tolkade.
En positiv sak med denna blogg är att jag emellanåt får spontana tips från läsarna. Det senaste tipset var från Martin Törnros som ville tipsa om projektet RGBlind. Ett fyndigt namn då RGB ofta uttyds som Röd Grön Blå och är de färgpytsar vi blandar färg med på webben, exempelvis när vi skriver CSS-kod som #ff0000 när vi vill ha massor med röd färg och inget blått eller grönt.
Detta är lite av en intro för dig som inte vet om webbanalys är något för dig. Har din webbplats några besökare? Bryr du dig om vad de gör och huruvida de lyckas göra det som föranledde besöket? Om man inte jobbar med mätbarhet kan man faktiskt fråga sig vad meningen är med att publicera något över huvud taget. Att jobba aktivt med webbanalys är din chans att veta om ditt webbarbete är meningsfullt – ta den chansen!
Det här materialet blev över när jag skrev på boken Webbstrategi för alla. Hellre än att slänga det så är det nu publicerat med viss redigering (inte riktigt lika ambitiöst som om det kommit med i tryck :))
Du som läst boken Webbstrategi för alla och var uppmärksam på delen om hur man övertygar genom design kanske minns begreppet dark pattern?
Ja nog finns det en dag för att högtidlighålla nästan varje viktig frågeställning. Men just idag är det en jag gillar, nämligen Global Accessibility Awareness Day. Att jobba med tillgänglighet och en webb för alla är en ständig strävan, inte något man kan räkna med att bli färdig med.
Här listar vi konferenser under 2017 som är med rimligt reseavstånd för oss bosatta i Sverige. Listan är ordnad efter datum. Om något saknas så skriv in en kommentar.
Ja, hur mår egentligen Sveriges webbplatser 2016? Det är vad Web Service Award rapporterar om varje år. Du kan beställa rapporten som en drygt hundra sidor lång PDF av Web Service Awards på deras webbplats.
Under årtusendet när vikingarna fortfarande plundrade och satte skräck i Europa, ja då gick jag i skolan tillsammans med Sebastian Danielsson. Vi lärde oss något som då kallades för mediapedagogik, typ webbdesign och att man skulle begripa även hur innehåll skapas.
Jag har ju vid ett svagt ögonblick lovat att kolla in fyra webbplatser. Först ut var Länsstyrelsen i Örebro Län snabbt följt av Varbergs kommun. Nu har turen (?) kommit till Trelleborg.
Detta gräv är gjort i samarbete med Varberg kommuns webbstrateg Mattias Skoog, han har nämligen hjälpt mig med lite exporter från deras webbstatistik. Varbergs 1000 mest populära sidor hade under 2015 knappt 2 miljoner sidvisningar totalt. Startsidan stod för nästan 300 000 av dessa och den tusende mest populära sidan hade 219 sidvisningar.
Mellan 2011 och 2015 drev jag en webbplats, webbfunktion.com, där man enkelt kunde testa sin webbplats prestanda genom att skriva in adressen. Den webbplatsen är nu nedlagd i väntan på en snyggare lösning.
Jag lovade under förra året att köra lite extern webbanalys på några sajter inom offentlig sektor. Först ut av dem är Länsstyrelsen i Örebro län. Kommer senare att följa upp med Malmö Stad, Trelleborg och Varberg.
Jag framhåller gärna det ovanliga i många situationer, webbanalys är inget undantag. Mina sysslor som webbanalytiker kommer under kommande vecka att bestå av att bygga automatiserade tester för att utvärdera nästan 13 000 webbsidor.
Ja, det kan man fråga sig. Tacksamt nog tog Artem Pereverzev upp diskussionen på Slack-kanalen för Webperf. Tacksamt för att jag glömt att skriva om detta trots att vi på min arbetsplats under året pratat en hel del om detta.
Loopia har nu meddelat oss kunder att de tagit ett "affärsmässigt beslut" och tänker inte längre erbjuda statistiktjänsten de haft i minst tio år på sitt webbhotell. Se brevet här intill.
Jag har fått uppdraget att skriva ett tjänsteutlåtande kring hanteringen av cookies hos min arbetsgivare, och komma med en rekommendation.
Riskerar här att konstatera det uppenbara, men Epub är oerhört mycket mer användbart jämfört med en PDF - i de flesta fall. Antingen är det av lättja eller okunskap som det ändå är väldigt ovanligt att längre texter erbjuds som Epub för nedladdning, istället ser vi PDF överallt.
Det finns en hälsosam debatt bland folk som jobbar med design huruvida det är möjligt att designa "god" UX. Somliga hävdar att man inte har den kontrollen, men åtminstone kan man se till att inte göra upplevelsen till ett lidande för användaren.
Nej, jag pratar inte om menyer på snabbmatsställen. Däremot om de där tre strecken som i digitala designsammanhang kallas för hamburgare. Det kan se ut som på bilden här intill.
För några dagar sedan skrev jag ett inlägg om hur man skyddar sin integritet när man surfar på webben. Fram till nu har debatten mest handlat om vad innehållsblockering innebär för de webbtjänster som försörjer sig genom att sälja annonsplats på sin webbplats. I skymundan har diskussionen om webbanalys väntat.
Dagens Nyheter har ett tema just nu att skriva om hotet mot personlig integritet. Gårdagens skrivelse var att svenska myndigheter lämnar ut dina surfvanor.
Denna rapportering välkomnar jag, förstås, då mainstream-media kanske på ett mer alldagligt sätt kan förklara för vanligt folk vad problemet är.
Bloggen The Android Soul lyckades fånga när Google varnar för långsam sidladdning. Intressant nog är det dessutom Googles egna tjänst Youtube som de varnar för.
De senaste veckorna har både checklistor och hygienfaktorer avhandlats. Imorgon är #blogg100 över för i år och jag tänker då fokusera mitt skrivande på en kommande bok om webbanalys samt översättningen Web Strategy for Everyone.
För dig som känner dig pepp på att höra mer om mätbar kvalitet på webben, prestandabudget, hygienfaktorer och udda webbanalys i största allmänhet så kommer jag hålla ett “expertanförande” i september.
Att öppna länkar i ett nytt fönster är ett effektivt sätt att finta sina besökare, de kommer inte kunna använda bakåt-knappen. Därmed inför man ett onödigt krav på att användaren ska vara uppmärksam just när det nya fönstret öppnas samt att hen ska komma ihåg detta senare.
Länktexten är texten som är klickbar och leder till en annan del av webben. Rent allmänt bör de vara blå och understrukna om du inte har goda skäl att designa dem annorlunda.
Du har säkert hört att man ska ha alternativtexter till bilder på webben? Annars gör man livet svårt för de som inte kan se. Nu är det ju inte bara synskadade som inte kan se - även Google lider av detta bekymmer.
Tänkte bjuda på ett exempel för hur vi försöker klargöra vad vår organisatoriska webbstandard är. Det är viktigt att vara tydlig - och mätbar - när man är en större organisation om vad som är den lägstanivå man accepterar. Det sätter upp en tydlig ambitionsnivå man kan behöva komma ihåg när deadlines börjar kännas tajta.
Google gick nyligen ut med beskedet att de döper om Google Webmaster Tools, eller Verktyg för webbansvariga på svenska, till det mycket mer logiska namnet Search Console.
Här mina anteckningar från intranätkonferensen Intranätverk 2015 i Göteborg. Arrangören Kristian Norling inleder med att berätta att alla deltagare får boken Intranät som skapar värde. För den som redan köpt just den boken finns bland annat min bok Webbstrategi för alla, samt Jonas Söderströms Jävla skitsystem att byta till.
Dagens intranät-program består av workshops. Platsen är Ullevi Konferens vilket är den där fotbollsarenan på Göteborgs stolta evenemangsstråk.
Ordet rimligt är precis lika underbart vagt som det svenska “lagom”. Vad en rimlig filstorlek är går väl inte att sätta en siffra på, egentligen. Men ju större desto längre tid tar de att ladda ner både för dina besökare och sökmotorer när de väljer vad de ska inkludera i sina index.
Felmeddelanden i 500-serien brukar ofta utvecklaren vara skyldig till, eller så är det en teknisk driftstörning, oavsett vad är det värt att stanna upp och omgående ta tag i dessa problem. Jag kan inte komma på många möten jag skulle stannat kvar i om jag fått reda på att vi hade HTTP-status 500 på vår webbplats.
Mobilegeddon inträffade 21:a april och det skulle börja favorisera mobilvänliga webbplatser i Google Sök för de som sökte från en mobil enhet.
För dig som följt lite vad jag skrivit om webbanalys och att jobba mätbart med webben kommer det knappast som en nyhet att jag mest fokuserar på alternativa verktyg än Google Analytics och dylikt.
Apropå hygienfaktorer jag ofta skriver så står min ständiga slagpåse Göteborg Stad till tjänst. Tacksamt att ha någon nära till hands att plocka billiga poänger på...
Very.co.uk är den kaxiga satsningen som menar att de kan det där med personalisering. De ska tydligen med insamlad data om besökarna/kunderna kunna visa startsidan i 1,2 miljoner olika skepnader.
Denna punkt handlar mer om att bevaka vad som förväntas av en modern webbplats. I skrivande stund är HTTPS något sånär praxis för att få en extra knuff inom sökmotoroptimering och i en snar framtid är det version 2 av HTTP, det vill säga HTTP/2, som kommer vara ett grundkrav.
“The key is to present the right content to the users at the time they need it in an engaging manner, across all channels they visit.”
- Jim Yu, CEO, BrightEdge
Ja, det kan man fråga sig. En klart bidragande orsak är att byråkratins kvarnar maler långsamt och att man måste välja sina strider. Rent konkret så har vi upphandlat IT-konsulter där vi inte ställt särskilt specifika krav om deras kompetens om webbens yta - alltså det som landar i besökarens webbläsare.
I dagarna kommer Google att påbörja det som kallats "mobilegeddon" i SEO-kretsar, alltså att Google kommer börja låta en webbplats mobilvänlighet påverka hur lätt den är att hitta på Google (för mobilanvändare).
Denna skrivelse är publicerad med förhoppningen att någon lämnar sin åsikt, särskilt om den är avvikande. Jag har tillsammans med en kollega tagit fram innehållet som ett tjänsteutlåtande. Tanken är att lämna över skrivelsen som en introduktion och vädjan till vår kommunikationsavdelning för att de ska förstå varför de behöver börja ansvara för sökfunktionens innehåll.
Som du säkert vet har Google förvarnat världen om att de den 21 april kommer att börja straffa de webbplatserna som inte är mobilvänliga. Enligt deras verktyg Pagespeed Insights finns det två huvudsakliga kategorier av prestanda för att göra en besökare nöjd - hastighet och användbarhet.
Nils-Erik jobbar numera på inUse, men sist jag lyssnade på honom var han på Skatteverket och förklarade hur de jobbade med sitt intranät. Framträdande var hans syn på vilken sida om kaffeautomaten man bör ha muggarna för att det optimala flödet skulle ske naturligt - så det blev användbart.
Karins ena halva är att jobba med att få öppna data att hända, den andra är mer akademiskt lagd. Jag har förstått att Karin forskar på den interna organisationens kvalitativa nytta av digital information.
Tänkte skriva lite mer om webbanalys, trots att jag förvirrat nog skriver på en bok om just detta. Grovt uppdelat finns nedan kategorier av mätbarhet inom webbanalys, eller åtminstone är det så jag vill dela in dem.
Det finns mycket att tänka på innan man startar ett nytt webbprojekt. Nedan punkter är sådant jag skulle vilja påstå allt för sällan diskuteras innan projekt kommer igång på allvar.
Allt eftersom IT- och webbranschen mognar kommer de, till synes helt normala, kraven ikapp utförarna. Det räcker inte längre med att lite lojt göra manuella tester i Internet Explorer och Firefox innan man produktionssätter en uppdatering av en webbplats. Numera är det ett obehagligt stort antal kombinationer av enheter och webbläsare - vi behöver ordnade test mer än någonsin.
Nu har Yahoos tjänst Smush.it förändrats vilket brutit mångas arbetsflöde för att enkelt göra förlustfri optimering av bilder på webben. Med "förlustfri" avses att man inte med blotta ögat ska kunna se att bilden försämrats genom sin minskade storlek.
“Marcus, du måste prata med Kristina!” Denna uppmaning fick jag av Anna Hass på Webcoast när jag berättade att jag skrev på en bok.
HTTP/2 är baserat på Googles initiativ SPDY vilket redan i namnet antyder vad som är viktigt - hastighet. HTTP är en förkortning som står för Hypertext Transfer Protocol.
Karin och jag stöter ihop mest hela tiden när jag flyr kontoret. Mest är det vår gemensamma passion för webben och dess möjligheter som förenar oss. Mer specifikt är det informationsarkitektur och öppna data vi brukar prata om när vi möts.
Några som sällan hörs särskilt ofta i branschmedia är de som jobbar på centrala positioner inom offentlig sektor. Då jag är nyfiken på dessa personer har jag slängt ut många inviter i mitt kontaktnät.
Innan man börjar jaga hundradelar av en sekund på att föra över material till en användare bör man först luta sig tillbaka och ta en nypa frisk luft. Vad kan vara bättre än en snabb överföring? Jag skulle nominera en överföring som inte behövs. Något som inte inträffar borde vara oerhört mycket snabbare än det som händer.
E-delegationen har tagit fram Vägledning för webbutveckling, ofta kallat webbriktlinjer.se, för att etablera en standard för webbutveckling inom offentlig sektor.
Väldigt stor andel av webben består av textfiler. Det kan vara HTML för innehåll som ska visas i webbläsare. Formgivningen på webbplatser stöttas av CSS (också känt som stilmallar) vilket också är “vanlig” text. Detsamma gäller Javascript som hjälper till med bland annat interaktion, det är text. Sedan finns det massor med andra filer i textformat. Man kan argumentera att alla filer består av text men det ignorerar vi i denna bloggpost.
Läser du koden bakom webbsidor? Det vill säga HTML, CSS och Javascript? De flesta gör det inte och det är ju förstås inte därför man har en webbsida. Därför kan man fråga sig varför det är så vanligt att webbutvecklare prioriterar sin egen yrkesgrupps intresse av läsbar kod framför besökarnas behov av en snabb upplevelse.
Nästan alla webbplatser består av HTML för sitt innehåll och struktur, CSS för hur det ska se ut visuellt och Javascript för att stödja interaktion. Det finns flera sätt att skriva kod i dessa språk men det finns också rekommendationer.
Mio är den av mina vänner som jobbar med layout av fysiska ting, det vill säga kataloger, annonser och allt annat där information behöver stödjas med design.
Kerstin träffade jag på ett möte hos en leverantör av dokument- och processhantering, vid namn Barium. De tyckte “vi kunde ha nytta av att träffas”, och ja, jag är beredd att hålla med. Åtminstone jag och mina kollegor på landstinget har haft nytta av det.
Många gånger har en pappersfokuserad kommunikationsavdelning valt ett särskilt teckensnitt man vill använda i all sin kommunikation, kanske tvingas man genom sin grafiska profil. Där ska inte webben sticka ut som ett undantag och då har man sett till att skicka teckensnitt (du vet det där som bestämmer hur bokstäverna ska se ut) även till besökare på webben.
Det finns mycket att tänka på när man utsmyckar sin webbplats, men också när man fyller den med redaktionellt innehåll. De som utsmyckar är oftast proffs på bildhantering, men inte alltid lika proffsiga på vad som gäller för webben och vilka villkor som webben ställer.
Idag bör kompetenta utvecklare använda CSS istället för bilder. I forntiden, då när man gjorde layout med tabeller, använde man bilder som blank.gif för att knuffa bokstäver in från vänstermarginalen. Dessutom kunde man inte räkna med att CSS funkade i äldre webbläsare.
Kristian och jag har sedan 2002 antingen varit kollegor eller haft en kund-konsultrelation. Även där har vi turats om att vara konsult. Det är väl ett uttryck för hur liten branschen är i Göteborg.
Inte sällan laddas det ner en massa Javascript man som besökare aldrig kommer ha användning för. Inte sällan är de uppdelade i flera filer vilket bidrar till extra väntetid. Som vi tidigare i denna checkliste-serie konstaterat är det normalt sett en fördel ju färre filer som behöver skickas till en besökare.
Susanne är kanske mer känd på webben under namnet infomastern, hon som tar alla de där fina fotografierna. I min egen erfarenhet är det dock inte alla, särskilt de i privata näringslivet, som vet vad "infomaster" egentligen innebär i offentlig sektor.
Stilmallar är svenska för CSS (Cascading Style Sheet) vilket är en lösning, tro det eller ej, från 90-talet, skapat av Microsoft, för att skilja formgivning från innehållet på en webbsida.
Google Pagespeed är ett konkret mått på hur bra prestanda en sajt har, något som både Google och riktiga användare bryr sig om.
För dig som läst min bok eller följt vad jag skriver om kommer det inte som en överraskning att jag verkligen tycker det är viktigt med prestanda på webben.
En argumentation för fokus på webbprestanda och användbarhet.
Christoffer är en tidigare kollega till mig från när jag jobbade som webbutvecklare. Sist vi möttes märktes det tydligt att han kärat ner sig fullständigt i ramverket AngularJS - så vem bättre att skicka några frågor till om vad man ska ha AngularJS till.
Sedan årsskiftet 2015 blev det olagligt att på sin webbplats diskriminera folk med funktionsnedsättningar. Eftersom lagen är ny så har den ännu inte prövats i domstol och därför är det inte glasklart var gränserna går.
Poängen med checklistan är att ha något mätbart sätt att säkerställa att ens webbplats inte försämras över tid, utan snarare kontinuerligt förbättras för varje uppdatering.
Google gick i veckan ut med att om en webbplats inte funkar bra i mobiler kommer det att börja straffa sig från och med 21:a april. Detta gick de ut med på sin officiella Webmaster Central Blog.
Kommuners och andra offentliga aktörers kommunikation på webben är något som berör praktiskt taget varje svensk. Må det vara att man letar dagis till sitt barn, jämför gymnasier eller kollar var man återvinner farliga kemikalier. Med andra ord handlar detta om vardagen.
Senast förra veckan blev jag återigen påmind om att det tycks vara svårt att följa den ursprungliga tanken om hur webbadresser ska utformas. I mitt fall var det dokumenthanteringssystemet Alfresco (som är väl spritt över hela världen) som hade mellanslag i adresser.
"Den 1 januari 2015 blir det enligt diskrimineringslagen förbjudet att diskriminera personer med funktionsnedsättning genom bristande tillgänglighet."
Post- och telestyrelsen (PTS)
Här finner du några tips på poddar att följa för att löpande omvärldsbevaka ämnet runt webbstrategi.
Innan jag börjar förklara vad man skulle kunna göra bättre vill jag poängtera att så gott som varje webbplats jag sett (inklusive de jag själv byggt) har haft saker som kunde varit bättre ur prestandasynpunkt.
Det här är ett inlägg för dig som vill skapa en e-bok, digital trycksak eller hur du nu ser på saken. Till skillnad från en PDF man skickar ut är en sann e-bok något av e-böckernas motsvarighet till responsiva webbplatser och ett riktigt bra komplement till en webbplats (vilket nog ofta gör att man slipper ta fram en mobil-app).
Med stor risk för att sparka in en vidöppen dörr tänkte jag gå igenom tillgänglighet på webben och varför vi alla borde bry oss om det. Dessvärre hör jag fortfarande att många tänker att tillgänglighet är att likställa med handikappanpassning.
Publicerade nyligen en lista över alla kommuners betyg enligt Google PageSpeed. Nu tänkte jag gräva fram mer jämförelsedata och sätta siffrorna i proportion till något påtagligt, nämligen en mobil uppkoppling på max 3 Mbit/s enligt Bredbandskollen.
Nedan är alla deltest för Sveriges kommuners startsidor.
Här kommer årets listning av kommunernas webbprestanda enligt Googles PageSpeed. Det är ett betyg där hundra poäng är full pott och, i mitt tycke, allt under 70 är något man borde ta tag i omgående.
Inom Västra Götalandsregionen (VGR) håller vi på och tar fram en massa användarstöd till våra webbredaktörer. När det kom till att skriva ihop något om webbanalys i Matomo och Google Analytics föll lotten på mig.
Svenskan är ett språk som till mindre utsträckning än exempelvis engelskan är lämpad för design som riskerar att ge smala kolumner med text.
En stor del av den omvärldsbevakning jag gjort, och inspiration jag fått, de senaste åren är via poddsändningar, så nu är det väl dags att dela med mig av några av mina favoriter. Alla är inte specifika till webbutveckling men de finns åtminsto
Här är mina anteckningar från dag 3, workshop-dagen, på konferensen Intranätverk. Med reservation för missuppfattningar.
Inte för att jag visste om det, men jag har skrivit i Markdown eller liknande markup-språk tidigare. Bland annat dokumentation på Google Code och även på Wikipedia.
Jag vågar nog påstå att så ofta är fallet. De flesta tar inte hand om de dokument som laddas upp som komplement till webbsidorna, de försvinner ju in i glömskan när webbredaktören tar bort länken eller laddar upp en nyare version.
För en dryg vecka sedan damp det ner ett intressant mejl. En remiss på ett tänkt EU-direktiv kring tillgänglighet på webben. Med tillgänglighet menas i detta sammanhanget att personer med funktionsnedsättning ska klara av att komma åt information, använda tjänster etc.
Blev inspirerad igår efter att Marcus Asplund gjort en geografisk sammanställning av vilka statuskoder kommuner använder.
Sökanalys talar om vad användarna vill få ut av sitt besök hos dig, sökmotoroptimering är dina försök att få någon att besöka din webbplats.En annan inte helt ovanlig missuppfattning är att det är lite samma som webbanalys vilket man till viss del kan förstå, men ska man vara precis så sökanalys ett djupt fokus på hur sökfunktionen presterar och används medan webbanalys är mer av ett allmänt helikopterperspektiv på en hel webbplats.
Nu tänkte jag till sist släppa listan över hur bra de svenska kommunerna presterar enligt Google Pagespeed.
Om du skulle välja en IT-konsult/webbyrå för att bygga en webbplats, vem väljer man då? Ja en början kan ju vara att titta på hur bra deras egna sajter fungerar utifrån diverse aspekter.
Har sammanställt en lista över kommunsajter, just nu försöker jag ta reda på vilka publiceringssystem som ligger bakom respektive sajt. Så här långt har jag hittat vilka som ligger på det närkingska CMS:et SiteVision.
Jag har byggt ett test av Google Page Speed Online API för automatisering av mätningar kring webboptimering. Nedan bild visar ett console-gränssnitt mot tjänsten för att kolla betyget på en enskild sida.
IT-företaget Infobyte har gjort en genomgång över alla kommuners webbplatser och resultatet är nedslående. Endast 41% av webbplatserna validerar vald kodstandard.
Googles verktyg för webbansvariga, Webmaster Tools på engelska, har länge känts förbisett av Google. Även fast det funnits bra grejer så hantering av webbplatskartor med mera har presentationen varit bortom tråkig och nyheterna har varit få.
Inte för att jag hittat någon officiell källa på det ännu, men mängder av sajter pratar just nu om att det är dags att lägga till en webbplats prestanda som en av de viktigare punkterna för god sökmotoroptimering.
Visst kan du några webbadresser utantill? Visst har du chansat på en webbadress någon gång utan att Googla efter sajtens namn eller ett varumärke?
Har själv jobbat som redaktör i EPiServer flertalet år. Nu råkar jag sedan 1,5 år tillbaka främst fokusera på att webbutveckla i EPiServer.
Solen värmer på kinderna, fåglarna kvittrar av lycka, knoppar börjar slå ut på träden och Studera.nu har återigen kraschat.
Ja, råkar du köra EPiServer som publiceringsverktyg så kan du sedan en tid tillbaka få produkten EPiTrace gratis. Det hela är en Flash-applikation som kommunicerar i realtid med din EPiServer-webbplats om var besökarna befinner sig just nu.
Tillgänglighetskonsulterna har haft det ganska tufft att nå ut, åtminstone till fler än myndigheterna och offentliga organisationer som känner sig lite mer tvingade att göra denna hemläxa. Det har varit svårt med argumentationen om att alla webbplatser har nytta av detta.
Den semantiska webben har det pratats om allt för länge, i åtminstone 10 år har jag själv hört talas om att "det är på gång". Poängen är i mångt och mycket att även datorer och programvaror ska kunna förstå informationens innebörd, dess relation till annan information och kategorisering.
Nog för att webb 2.0 och 3.0 mer är försäljningstermer som används inom IT-branschen än kanske har någon egentlig mening så kan det vara intressant att visa på skillnaderna i det som nu anses bli webb 3.0.
SJ har byggt om sin webbplats för ett tag sedan. Nu visar det sig att synskadade och blinda inte tycker att de har gjort nog för att även de ska kunna använda webbplatsen.
För en gångs skulle har IDG lyckats hitta något vettigt att skriva om som faktiskt verkar stämma överens med något man kan hålla med om, till skillnad från alla Gartner-analyser. Här kommer några egna tankar kring de nio tipsen på vad man inte ska göra mot sitt intranät.
Hur tänker du när det handlar om att namnge filer eller webbsidor? Något som många inte bryr sig om är att ha en plan för hur adresser på en webbplats ska formges.
Microsofts Live Search Webmaster Tools är än så länge en sorglig och blek version av Googles dito, men det är värt att göra ett försök.
Största delen av en ens webbplats, kanske borde, bestå av webbsidor. Ibland passar det bättre med ett dokument, och dokumentpublicering är av flera anledningar vanliga i kommunal och offentlig sektor.
Snubblade över ett bra verktyg för sökmotoroptimering nämligen Summits spindelsimulator som kollar:
Webperf